Hey Rubik: You just got served!
En månads passivt kämpande är över.
Tack till Dan Browns YouTube tutorial! Nu är nästa steg att lära mig instruktionerna utantill: ”1) Fi U Li Ui 2) Ri Di R D 3) U R Ui Ri Ui Fi U F 4) Ui Li U L U F Ui Fi 5) F R U Ri Ui Fi 6) R U Ri U R U U Ri 7) U R Ui Li U Ri Ui L 8 ) Ri Di R D”.
Fast ett steg i en bättre riktning är nog att hitta något annat att fördriva tiden med.
Tystnad på bloggen och Saltmannen i SvD
Det har varit tyst här på bloggen ett tag och kommer kanske vara så ett tag. Har man inget speciellt sug att blogga så ska man inte göra det heller tycker jag. Mitt bloggmotto är att bara blogga när jag känner för det, och inte börja oroa mig om jag inte skriver på en vecka, månad eller år. Vi får se om sugen kommer tillbaka, den brukar kunna komma tillbaka lika snabbt som den försvinner!
Med detta sagt så vill jag bara meddela att Saltmannen nu kommer att dyka upp i Svenska Dagbladet varje söndag, med start idag. Till en början blir det några gamla (men färglagda) illustrationer från boken, men i fortsättningen kommer även nyproducerade teckningar, med nya felsjungningar. Illustratören, Thomas Olsson, har även gjort hälften av bilderna i Saltmannenboken.
Kulturdelen, sida 23
Mördaren skriver snabb kod
På jobbet använder vi ofta Google Translate för att göra grova översättningar, som vi sedan justerar till korrekt svenska. Det funkar ofta förvånansvärt bra, men ibland blir det så här:
Konversation med systerdotter Mira
Mira: Nej Jocke, Mormor ska läsa för mig, du får gå hem och läsa för dina egna barn.
Jag: Men jag har inga.
Mira: Va? Men vad har du då?
Det kan man fråga sig, egentligen.
Mira
Vilken genre är du i Aftonbladets bildbank?
Jag funderade idag på hur jag jag skulle kategoriseras om jag hamnade som genrebild i Aftonbladets bildbank. Jag kom väl inte fram till något konkret, det beror lite på vilken typ av bild det var, men jag antar att jag bara skulle klassas som en vanlig normal genrebild på en man i åldersgruppen 25-30 år. Möjligen skulle mina återkommande ringar under ögonen motivera en kategorisering under ”sömnproblem”, så att jag kunde dyka upp bredvid en artikel av typen: ”Var 3:e svensk kan inte sova” eller ”För lite sömn ger sämre hälsa”.
Här nedan är några stackare som dragit nitlotten att bli genrebilder för fetma. Eftersom personerna på bilderna även borde vara målgruppen för artiklarna så måste det ju hänt att någon läst en artikel om fetma och sedan sett sin egen feta rumpa på bild bredvid. Det kan inte vara kul.
Hallå DO! Var är männen?
Tillbaka PÅ jobbet
Min dator hade inte sett mig på fem veckor, så han hade massor av saker som han ville berätta för mig.
Tillbaka till jobbet
Första dagen på jobbet efter semestern. Trött och eländig går jag upp och klär mig efter humöret.
Blacksox
Men vid busshållsplatsen blir jag på bättre humör. Morgonens stora höjdpunkt är alltid att hålla tummarna för att någon eller några stackars cyklister ska tvingas cykla före bussen när den kommer. Då står jag alltid och studerar dem noga, deras allt mer intensiva trampande, snabba blickar bakom ryggen och växande panik i ögonen. Nu mår jag bättre.
Klicka på bilden och känn ångesten hos kvinnan i täten
Sen stiger jag på bussen som är fullsmockad. På främre halvan åtminstone. För i mitten av bussen, precis innan dragspelet, står en turist lyckligt ovetande om att han blockerar infarten till bakre delen av bussen. Han förblir även lyckligt ovetande, eftersom ingen vågar säga något. Jag tränger mig vänligt men bestämt förbi honom och rör mig bakåt. När jag satt mig ner ser jag en kvinna bredvid mig försöka vinka till sig turisten, för att lösa upp proppen. Han vinkar artigt tillbaka.
"Nån borde säga nåt!"
Estrella-rycket som gick snett
Dagens lärdom: Användning av Estrella-rycket bör begränsas till chipspåsar och dylikt. Luftfyllda salladspåsar lämpar sig extra dåligt.
"PANG", sa det.
Magnetarmband förvandlar oskyldiga till tjuvar
Ett brott har begåtts i min närhet. Det är en typ av brott som troligen sker mer eller mindre dagligen ute i landet, med en dramatisk ökning under de loppmarknadstäta somrarna. Brottet i fråga är mycket svårt att upptäcka, mestadels på grund av att även gärningsmännen förblir ovetande om sin gärning, långt efter att de lämnat brottsplatsen.
Det handlar om det allt vanligare oavsiktliga snatteriet med hjälp av magnetiska armband. Den typiska gärningsmannen, som i och för sig alltid är kvinna, går till en loppmarknad någonstans i Sverige och hittar en spännande låda fylld med smycken. Dessa marknadsförs oftast med texten ”1 för 20, 3 för 50!” eller ”10 :- styck!”.
Gärningskvinnan har på laglig väg införskaffat ett magnetiskt armband, troligen under en tidigare loppmarknad, som hon bär runt hennes redan överbefolkade handled, samtidigt som hon med en växande intensitet gräver runt i lådan efter fler saker. När röken skingrats och blicken lyfts mot ett annat stånd och en annan låda har ett mindre metallföremål - ofta en hårnål, mindre smycke eller tunnare ring – fastnat på det magnetiska armbandet. Efter att gärningskvinnan avlägsnat sig från platsen är stölden ett faktum och det är nu i princip omöjligt för denne att lista ut var smycket är stulet, med tanke på mängden grävda lådor under dagen.
Jag vill med denna bloggpost utlysa en skarp varning för användning av magnetiska armband under loppmarknader eller liknande shoppingräder. Nedan syns en närbild på en särdeles ärlig icke namngiven kvinna i min närhet som blev upptäckt som tjuv, av sig själv.
Cirka en halvtimme efter stölden upptäckte hon sitt dåd.
Nu blomstrar det inte längre
Julia har bott i min lägenhet i tolv dagar när jag varit i Nice och förkunnade stolt hur hon kommit ihåg att vattna blommorna. Fundersam och misstänksam tog jag fram en tidigare bild på blommorna att jämföra med. Förklaring i kommentatorsfältet tack, Julia.
Längst ner på bilden syns desperata och uttorkade blommor som förtvivlat söker efter vatten.
Snöoväder, kraftig regnskur eller skit?
"Det är så svårt att komma åt när det är såna där rutor på fönstrena", har de fyra boende sagt i en kommentar till bloggen. Under cirka ett år.
Facit: Bilden är tagen på en molnfri sommardag. Svaret är alltså ”C” – skit.
Vad gör jag om dagarna? Jo jag…
...jävlas med kor...
...äter kor (och annat)...
...och jävlas med hästar.
ÖVRIG TID ANVÄNDER JAG TILL ATT:
...besöka omsjungna platser...
...skrocka åt fyndiga företagsnamn...
...leva farligt...
...shoppa...
...och vinna.
Hej sommar, det var inte igår
Inga möten på minst fem veckor, härligt!
Snart 5000 böcker sålda, nu beställer vi fler!
Nu har första upplagan på Saltmannenboken snart sålt slut så idag skickar förlaget en ny upplaga till tryck. Två småändringar har gjorts i boken. En ytterst petig ändring som Lisa skrivit om i ett gammalt blogginlägg, och ett lite större som antingen H eller A (kommer inte ihåg vem) upptäckte. Det större felet som jag ändrat var att jag råkat skriva att Inner Circle sjunger Red, red wine, när det egentligen är UB40. Pinsamt! Men nu ändrat…
På omslaget har vi lagt till:
- Ett mycket positivt omdöme om boken från Amelia, som gav den en fyra i betyg. Skribenten hade enligt egen utsago ”skrattat så hon grät”.
- En rosa stjärna som promotar förlaget Kartagos nya bokformat ”humorpocket”.
- Två till omdömen om boken på baksidan, från Nyhetsmorgon och Cosmopolitan.
Om cirka en månad kommer den nya versionen av boken
